lördagskväll

Rädsla.. hela tiden kommer den känslan krypandes längs kroppen och jag blir helt snurrig i huvudet.
Jag tror att jag är rädd för precis allt, tänkte på det idag nu precis när jag gick hem ifrån min fina vän Becks.
Bara när jag öppnar ytterdörren kommer första: Ser mörkret och tänker direkt att någon man med pistol ska stå där och avlossa ett skott så fort ytterdörren stängts igen.
Skyndar ner för trapporna och tror att "han" springer efter...men det är bara löven.
Kommer ner till busshållsplatsen & det står att bussen kommer om 4a minuter, 4a minuter (!!!) längsta i världen..vågar inte ta upp mobilen för då ser jag inte om det kommer någon och var 5e sek måste jag vända mig om för att se så han inte står där, 10 meter bakom.
Bussen kommer, skönt. Det första som känns tryggt. 2 min senare har jag hoppat av den och är påväg hem. På med luvan fort, och typ springer hem. Blir livrädd, för ser någon komma bakom- "han"..men det är bara min egen skugga som jag försöker springa ifrån. Fort upp med nycklarna och stänga dörren. BAAAM, hemma.
Tänder precis ALLA lampor som går att tända, är ensam. De andra är på fest.
Ringer och förstör för dem & ber dem komma hem..för jag är rädd. Rädd för mörkret och rädd för att vara ensam. Kollar bakom dörrar, under sängen och stänger tvättstugedörren. Där inne är det kolsvart...

Något som man kanske ska ta och jobba med, fortf ensam hemma och forf livrädd.

Positivt iaf att jag är nykter och inte bakis som halva sverige imorgon..Men det bästa kanske är att gå hem full istället för nykter, för då bryr man sig inte ett skit om att det blåser lite bakom än & man tycker att det bästa i världen för stunden är att bussen kommer om snabba 4a min. Att komma hem och vara ensam hemma, då kan man slamra med alla tallrikar och fram med mat hit och dit för att fylleäta, & det gör inget att det låter. Sedan somnar man direkt i sängen och bryr sig inte ens om att titta under sängen, där finns det ju inget mer än damm ändå..

Drygt att vara hemma en lördagskväll alltså...skrivit av mig lite nu. Inte lika rädd längre, nästa helg är det fest!!!
Puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0